Totalt antogs 28 353 elever till nationella program i slutet av augusti år 2025. Det innebar en ökning med ungefär 300 elever jämfört med föregående år. 1 262 elever ansökte men antogs inte. Av dessa saknade hälften behörighet. Övriga elever antogs inte av andra skäl, exempelvis för att meritvärdena var för låga för de studievägar som de sökt.
Huvudmännen hade aviserat ytterligare fler än 2 000 platser utöver antagna elever. Att det finns fler platser än elever tillgängliga är logiskt i ett valfrihetssystem där många huvudmän ger utrymme för tillväxt och flexibilitet i takt med studievägens och skolans popularitet. Det saknas kunskap om huruvida de aviserade platserna som inte beläggs tar resurser i form av personal eller lokaler i anspråk.
Liksom året innan antogs ungefär 70 procent av eleverna på sina förstahandsval. Sedan 2019 har andelen som antas på sitt förstahandsval varierat mellan 64 och 70 procent. Andelen som antogs på förstahandsvalet var lika hög inom högskoleförberedande program som inom yrkesprogram.
Söktryck
Söktryck innebär hur många elever som ansöker till en plats som sitt förstahandsval. Söktrycket var i allt väsentligt likadant 2025 som 2024. Förändringarna är små eller obefintliga.
Söktrycket var 82 procent för hela gymnasieregionen år 2025. Elever antogs till 172 skolor. 41 skolor, alltså en fjärdedel, hade ett söktryck högre än 100 procent, vilket innebär att det fanns färre platser än ansökningar. En tredjedel av alla antagna elever antogs till dessa skolor med mycket högt söktryck. Av skolor med högt söktryck drevs 17 av kommunala huvudmän medan 24 av dem drevs av fristående huvudmän. Det fanns både stora och små skolor med såväl högt som lågt söktryck.
Kommunala huvudmän hade betydligt högre söktryck än fristående. 87 procents söktryck på de kommunala skolorna jämfört med 69 procent på fristående. Söktrycket på kommunala har det senaste året sjunkit från 94 procent.
Söktrycket var 87 procent på högskoleförberedande program och 68 procent på yrkesprogram.
Tabell: Söktryck per program
Inom program som övergripande hade lediga platser efter slutlig antagning fanns i flera fall inriktningar som blev fullbelagda. Dessa redovisas i följande tabell.
Tabell: Inriktningar med högre söktryck än 100 procent
Här antogs eleverna 2025
Yrkesprogram ökar mest
28 353 elever var antagna i slutet av augusti 2025. Det är en ökning med en procent från föregående år och sju procent sedan år 2020. Den anmärkningsvärda demografiska förändringen gör att många program vuxit varje år även om deras relativa popularitet inte nödvändigtvis ökade i samma takt.
22 021 elever (78 procent) antogs till högskoleförberedande program medan 6 332 elever (22 procent) antogs till yrkesprogram. Antalet antagna inom högskoleförberedande program minskade med 220 elever medan yrkesprogrammen ökade med 514 elever. Den antalsmässigt större ökningen inom yrkesprogrammen fortsätter att bryta den historiska trenden där högskoleförberedande program med tiden blivit alltmer attraktiva.
Yrkesprogrammens andel har ökat 1,5 procentenhet det senaste året och kumulativt 2,3 procentenheter över tre år.
Tabell: Antal antagna och tillväxt
Flest elever antogs på ekonomiprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet. Ungefär hälften av samtliga elever antogs till dessa. När det tredje största programmet, naturvetenskapsprogrammet, läggs till samlade de tre programmen nära två tredjedelar av alla antagna elever.
El- och energiprogrammet var det i särklass mest populära yrkesprogrammet med 1 377 antagna, vilket är knappt fem procent av alla antagna bland redovisade program. Programmet ökade 5 procent från året innan. Därefter följer övriga yrkesprogram med andelar från 2,6 procent eller mindre av alla antagna elever i årskurs ett.
Flera yrkesprogram, som är kritiska för länets kompetensförsörjning, växte markant från föregående år. Nästan alla yrkesprogram hade positiv tillväxt, på bekostnad av de studieförberedande programmen.
Notera att hantverksprogrammet har ersatts av frisör- och stylist, design och sömnadsteknik, florist, finsnickeri och guldsmed.
Kommunala respektive fristående huvudmän
Kommunala huvudmän antog 14 755 elever (52 procent) medan fristående antog 13 598 elever (48 procent). Kommunala huvudmän antog tio procentenheter fler elever till högskoleförberedande program jämfört med vad de fristående gjorde.
Diagram: Antal antagna per huvudman
Elevunderlaget med antagna i årskurs ett har vuxit med nästan 2 000 elever, eller sju procent, över de senaste sex åren. Den demografiska förändringen har fallit ut varierande över kommunala respektive fristående huvudmän. Generellt har fristående huvudmän haft betydligt mer tillväxt än kommunala.
Hos fristående huvudmän var tillväxten inom högskoleförberedande program ungefär 750 elever. Motsvarande tillväxt hos kommunala huvudmän var knappt 250 elever.
Hos fristående huvudmän var tillväxten inom yrkesprogram ungefär 800 elever. Motsvarande tillväxt hos kommunala huvudmän var strax över 100 elever.
Inom yrkesprogram har antalet elever som antagits hos fristående huvudmän ökat med ungefär 250 elever, inom samma jämförelseperiod, medan antagna inom kommunalt anordnade yrkesprogram minskat med ungefär 100 elever.
Det senaste årets markanta ökning inom yrkesprogram har fördelats någorlunda jämnt med 247 nya elever hos kommunala huvudmän och 319 elever hos fristående.
Diagram: Antal antagna över tid
Könstillhörighet och programval
Av 28 353 antagna elever var 52 procent pojkar och 48 procent flickor. Skillnaden är ungefär 1 000 elever. 82 procent av flickorna jämfört med 74 procent av pojkarna antogs till högskoleförberedande program. Det innebär en minskning med två procentenheter av flickorna och en procentenhet av pojkarna sedan 2024.
Flera program har en tydligt ojämn balans mellan pojkar och flickor. I tabellen nedan kan programmen sorterats utifrån olika mått av obalans mellan pojkar och flickor.
Några av de studieförberedande programmen är de som har jämnast fördelning. Naturvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet samt International Baccalaureate har alla tre nära jämn fördelning. De två förstnämnda omfattar samtidigt en betydande del av eleverna i årskullen. Restaurang- och livsmedelsprogrammet samt barn- och fritidsprogrammet är de yrkesprogram som har jämnast fördelning. Tillsammans omfattar dessa fem program nära hälften av alla elever.
Övriga program har en tydligt ojämn fördelning, där den ena könstillhörigheten är minst dubbelt så stor som den andra. I de tio mest ojämna programmen skulle den mindre gruppen behöva bli nära tio gånger så stor, och i vissa fall betydligt mer, för att jämvikt ska uppnås.
Indexet beskriver hur många gånger sin storlek som den mindre gruppen behöver växa för att bli lika stor som den större. Om grupperna är exakt lika stora så är värdet 1,0. Om den mindre gruppen behöver bli dubbelt så stor för att jämvikt ska uppnås så är värdet 2,0.
Tabell: Fördelning mellan flickor och pojkar på nationella program
Pojkar antas i något högre utsträckning än flickor till kommunala skolor. I fristående skolor är det nära jämvikt mellan pojkar och flickor. Flickor antas i större utsträckning till högskoleförberedande program samtidigt som högskoleförberedande program i större utsträckning anordnas av kommuner. Det skulle tala för att flickor i större utsträckning skulle antas av kommunala huvudmän. Förklaringen behöver därför hittas på annat håll än i programstrukturen.
Tidigare studier har visat att flickor i större utsträckning pendlar ut från hemkommunen samtidigt som fristående huvudmän i större utsträckning etablerar sig strategiskt centralt i länet för att bli tillgängliga för större delar av länet. Förklaringen till att fler pojkar antas till kommunala skolor kan därför sökas i pendlingsbeteendet genom att fler pojkar stannar kvar och studerar i hemkommunen där det i många kommuner finns ett större utbud av platser hos hemkommunen som huvudman.